EU-domstolen upprätthåller böterna om 2,4 miljarder euro mot Google för missbruk av dominerande ställning genom självföreträde till den egna prisjämförelsetjänsten Google-shopping. Googles överklagande avslås i sin helhet.
När prisjämförelsetjänsten Foundem 2009 klagade på att Google nedprioriterade konkurrenter i sina sökresultat och erbjöd långt mer avancerade tekniska funktioner för sina egna Google Shopping-annonser, anande de inte vilka turer som skulle följa.
Under flera år förhandlade Google och EU Kommissionen om åtaganden som skulle ha inneburit ett avslut på utredningen utan formellt beslut i missbruksfrågan. Men hoppet om att lösa situationen genom åtaganden strandade efter kritiska kommentarer från tredje parter, och kommissionen tvingades gå vidare till att fatta ett formellt beslut.
I juni 2017, avslutade kommissionen sin utredning med ett beslut om rekordböter på 2,4 miljarder euro för missbruk av dominerande ställning. Missbruket angavs som monopolisering av den nya marknaden för prisjämförelsetjänster online och upprätthållande av monopol.
Beslutet överklagades (naturligtvis) till Tribunalen som 2021 fastställde alla materiella delar av beslutet, inklusive bötesbeloppet. Det ska nämnas att tribunalen avvisade motivet ”upprätthållande av monopol”, med motiveringen att EU Kommissionen hade misslyckats att underbygga den teorin, detta påverkade dock inte utgången av målet i övrigt. Viktigare är att tribunalen också tydliggjorde att det var Googles ”självföreträde” (Eng. self-preferencing) i kombination med dess algoritmer som samtidigt degraderade resultaten från konkurrerande jämförelsetjänster, som utgjorde det konkurrensbegränsande beteendet. Detta ansågs särskilt problematiskt eftersom slutanvändare förväntade sig neutralitet. Samtidigt som tribunalen klargjorde att ”själföreträde” inte ensamt utgör ett missbruk av dominerande ställning, ökade förvirringen genom att tribunalen samtidigt införde en neutralitetsskyldighet, i alla fall för företag i ultra-dominerande ställning.
Google överklagade Tribunalens dom på fyra grunder, nämligen att tribunalen:
- Inte beaktat att Google inte var skyldigt att ge konkurrerande produktjämförelsetjänster icke-diskriminerande tillträde till Googles söktjänst på internet, i synnerhet till ”boxarna” för produktsökning.
- Gjort en felaktig rättstillämpning när den fann att kommissionen styrkt att Googles agerande avvek från normal pris- och prestationskonkurrens.
- Gjort en felaktig rättstillämpning i sin bedömning av orsakssambandet mellan det agerande som lagts Google till last och de sannolika effekterna.
- Gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning när den fann att kommissionen inte behövde undersöka huruvida det agerande som lagts Google till last kunde utestänga lika effektiva konkurrenter från marknaden.
Generaladvokat Kokott (11 januari 2024) föreslog att överklagandet skulle avslås i sin helhet. I sin dom idag, den 10 september 2024, avslår EU-domstolen Googles överklagande och fastställer bötesbeloppet om 2,4 miljarder euro som Google ålagts för missbruk av dominerande ställning genom gynnandet av sin egen prisjämförelsetjänst.
Några klargörande highlights från domen:
-
- […] it cannot be considered that, as a general rule, a dominant undertaking which treats its own products or services more favourably than it treats those of its competitors is engaging in conduct which departs from competition on the merits irrespective of the circumstances of the case (p 186)
- However, in the present case, the General Court, in upholding the Commission’s analysis, did not merely note the existence of such more favourable treatment by Google of its own comparison shopping service, but established that, having regard to the characteristics of the upstream market and the specific circumstances identified, the conduct at issue, with its two components, namely the highlighted presentation of its own results and the demotion of those of competing operators, was discriminatory and did not fall within the scope of competition on the merits. (p 186)
- It is not the purpose of Article 102 TFEU to prevent an undertaking from acquiring, on its own merits, a dominant position on a market, or to ensure that competitors less efficient than an undertaking in such a position should remain on the market. On the contrary, competition on the merits may, by definition, lead to the departure from the market or the marginalisation of competitors which are less efficient and so less attractive to consumers from the point of view of, among other things, price, choice, quality or innovation. (p 164)
Länk till avgörandet CURIA - Documents (europa.eu)
Har du EU och konkurrensrättsliga frågor vänligen kontakta Sofia Falkner (Partner), Malin von Heideken (Partner) och Claes Langenius (Partner).
